Surdegsbrödet!

Det lyckades alltså med surdegsbaket!

Jag använde ca 800 g surdeg, gjord på fint rågmjöl. Till surdegen tillsattes:
4 - 5 dl fint rågmjöl,
4 - 5 dl rågsikt,
4 - 5 dl vetemjöl special,
7 - 8 dl vätska, som i mitt fall bestod av äggostvassle samt
2 - 3 tsk salt, som tillsattes mot slutet av knådningen.

Detta knådades i alla fall i en kvart. Sedan fick degen jäsa i ca fem timmar.
Därefter var det dags att forma limpor. Men det var lättare sagt än gjort. Degen var väldigt kletig och kladdig! Jag försökte vika ihop och platta ut degen flera gånger, och tillsatte rätt mycket vetemjöl special, men den var ändå bra kladdig. Det gick till slut att lägga över degen, delad i två delar som skulle föreställa limpor, på bakplåtspappersklädd plåt. Därefter fick de jäsa i ungefär en timme på plåten.
Ugnen stod på 250 grader under de första ca fem minutrarna, därefter sänkte jag temperaturen till 225 grader. Några isbitar skulle ligga på plåten från början, så att det skulle bli lite ånga i ugnen. Efter ytterligare 25 minuter sänktes temperaturen till 200 grader, och efter ca femton minuter var bröden färdiga. Då visade termometern att bröden höll en temperatur av 98 grader inuti.

Nu blir det till att prova att göra en surdeg på vetemjöl också! Familjen uppskattar troligen lite ljusare bröd än det här surdegsrågbrödet ändå.

Om kunskapshantering

Nu har jag nästan läst färdigt boken "Knowledge Management" av Newell, Robertson, Scarbrough och Swan. Den var faktiskt ganska intressant och lättläst. Författarna börjar med att diskutera Taylors Scientific Management. Taylor försökte få kontroll över arbetsprocesser genom att dela upp dem i små standardiserade delar, så att han kunde sätta en person på en liten avgränsad och väldefinierad arbetsuppgift. Arbetet skulle utföras effektivt på det här sättet.

Boken tar först upp två olika perspektiv på kunskap - det strukturalistiska perspektivet och processperspektivet. Det strukturalistiska perspektivet ser kunskap som en diskret, objektiv, en till stora delar kognitiv enhet. Man är alltså här fokuserad på VAD kunskap är, alltså sanningen om kunskap, som en person eller en grupp har. Med processperspektivet försöker man däremot förstå vad kunskap är genom att fokusera processer eller praktiserandet av kunskap. Detta innebär att man ser kunskap som socialt konstruerad, att den skapas genom samverkan mellan individer och/eller grupper och att den är inbäddad i olika praktiker. Man definierar kunskap mer utifrån dynamiska termer och sätter kunskapen i ett sammanhang. Själva kunskapsprocessen är lika viktig som kunskapen i sig.

Sedan tar boken upp två andra perspektiv på kunskap - det konstruktionistiska perspektivet och det institutionella perspektivet. Det konstruktionistiska perspektivet ser teknologier som fundamentalt sociala objekt. Det är människor som påverkar valen av olika teknologier i organisationer. Individer och grupper formar både utformning och adoption av teknologier beroende på deras intressen och perspektiv. Det institutionella perspektivet betraktar de sätt vilka sociala och historiska krafter formar aktiviteter i organisationer. Organisationer är inbäddade i ett nät av värderingar, normer, regler och antaganden. Dessa faktorer både hindrar och möjliggör aktiviteter. På så sätt kan vi förstå att teknologier befinner sig i komplexa sociala, ekonomiska och politiska nätverk.

Detta, och mycket mer, diskuteras alltså i boken. Författarna tar naturligtvis upp tacit (tyst) resp explicit (uttalad) kunskap. Sedan har de väldigt intressanta utläggningar om samverkande grupper "communities of practice" (cop) och hur man delar med sig av kunskaper både inom och mellan olika cops. De förespråkar en slags "mäklare" (broker) från olika cops, alltså personer som överbryggar gränser mellan olika cops. Detta ska jag skriva om i ett av mina forskningsprojekt!

Min surdeg

Jag fick för mig att jag skulle baka surdegsbröd strax före jul. Jag började med att googla på surdegar och surdegsbröd, för att göra det enkelt för mig. Men det visade sig inte vara riktigt så enkelt. Det finns massor av recept på surdegar, och dessutom massor av recept på surdegsbröd. Men, men... jag började i alla fall med en surdeg, tror jag använde det surdegsreceptet som de har på Tasteline. När surdegen hade kommit igång och det var dags att baka så var det bara att börja googla igen. Och jag hittade ett recept där det också ingick 25 g jäst, till två limpor. Så hade jag i vatten, rågmjöl och rågsikt. Limporna blev faktiskt rätt så bra, men utan de där stora "hålen" som man ser på bilder ibland.

Men nu känner jag att det börjar bli dags igen!
Jag har sparat min surdeg i kylskåpet, och matat den ibland.



Jag har till och med köpt en elektronisk hushållsvåg för att hålla koll på surdegens vikt. Nu har jag tagit fram surdegen igen, har matat den, och nu väger den drygt 750 g. Så jag hoppas verkligen att surdegen kommer igång igen. Nu har jag ställt den alldeles intill kaminen, så jag bara hoppas att den kommer igång snart! För då tänker jag prova på att baka bara på surdegen, alltså helt utan jäst.