MOJITO
1/2 lime
1 msk rörsocker
6 st myntablad
6 cl rom
is + sodavatten
GT
1 citronskiva
6 cl gin
is + tonic water
lördag 26 juni 2021
Potatissallad
Färskpotatis
Olivolja
Persilja
Vitlök
Salt
Peppar
Salladslök
Turkisk yoghurt
Citron
Rödlök
Fetaost
Sätt på ugnen på 210 grader C. Skiva potatis och lägg den i en ugnssäker form. Ringla olivolja över potatisen och sätt den i ugnen. Gör peston: mixa en kruka persilja med olivolja, vitlök, salt och peppar med stavmixer. Skiva salladslök och rödlök. Ta fram ett fat och bred på den turkiska yughurten och riv över lite citronskal. Ta ut den gyllene potatisen ur ugnen efter ca 20-25 minuter. Salta potatisen och lägg den på fatet med yoghurt. Strö över den skivade rödlöken, salladslöken, smula på fetaosten och ringla över peston.
Midsommartårta
Till botten:
75 g smör
2 dl florsocker
5 äggulor
1,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
4 msk mjölk
Till marängtoppen:
5 äggvitor
2 dl strösocker
50 g mandelspån/hackad mandel
Till fyllning:
3 dl grädde
0,5 l jordgubbar
Separera äggulor och äggvitor. Var mycket noga med att ingen äggula följer med i skålen med äggvitor. Rör ihop smör och florsocker till en slät massa. Arbeta in en äggula i taget till dess alla fem tillsatts.
Blanda mjöl och bakpulver. Rör ner blandningen och avsluta med några matskedar mjölk. Vispa äggvitor tills de bildar ett fast skum, häll därefter ner sockret lite i taget och vispa till en fluffig maräng. Bred ut sockerkakssmeten på en bakplåtspappersklädd plåt. Toppa med marängsmeten och fördela mandeln över.
Grädda kakan 20 minuter i ugnen, i 175 grader C. Som all maräng ska den inte stå alltför högt upp i ugnen.
Ta ut kakan och låt den svalna. Dela kakan i två delar. Vispa grädden. Täck den ena delen av kakan med skivade jordgubbar och täck med grädden. Placera den andra delen av kakan ovanpå och kyl tårtan en stund innan den serveras.
tisdag 6 oktober 2015
Ingvars Rieslingprovning, Munskänkarna Uddevalla
Den 10 april 2015 höll Ingvar Söderberg en provning med Rieslingviner. Alla viner var från årgång 2007. Vin Vin nummer ett till fyra kommer från Australien, nummer fem till nio kommer från Frankrike, tio till fjorton kommer från Tyskland och vin nummer femton kommer från Österrike. Alla viner är riktiga kvalitetsviner, och startar på priser från 125-130 kr upp till ca 1.200 kr.
Här är vinerna vi ska prova under kvällen, och nedan kommer vi att se lite närmare på varje vin.
Och här ser vi vår provningsledare, Ingvar Söderberg, med fru, som hälsar oss välkomna.
Här är det dukat och klart, vinerna och provningsprotokollen ligger redo.
Femton Rieslingentusiaster samlades i Munskänkarnas lokal i Uddevalla och började prova.
Vin nr ett är ett Eden Valley Riesling, från Pewsey Vale, Australien. Doften är citrus och petroleum, och smaken har en hög citrussyra, men är torr och mjuk.
Det andra vinet är också från Pewsey Vale, och heter The Contours Riesling. Druvorna till detta vin kommer från gamla vinstockar. Doften har mineral- och petroleumtoner, doftar också lite vanilj och är fruktig. Vinet är torrt, mjuk och runt med en hög syra, och är väldigt gott, det bästa av dessa två från Pewsey Vale.
Tredje vinet är ett Eden Valley Julius Riesling, från Henschke. Här är det också petroleum och syra i doften. Smaken är torr och runt och har en liten limeton.
Fjärde vinet, och det sista från Australien är ett Polish Hill Clare Valley Riesling, från Grosset. Doften är päron och petroleum. Vinet är torrt och har en bra syra.
Det femte vinet vi provade, och det första från Frankrike i den här flighten, var ett Altenberg De Bergheim Alsace Grand Cru Riesling, från Gustave Lorentz, Det är sötma, citrus och ananas i doften. Vinet är fruktigt är rnndare men har en markerad syra, och detta vin är lite fetare och tyngre, och det smakar jättegott.
Det sjätte vinet är Trimbach Riesling, och det har en doft av lime och mint. Smaken är lite sötsyrlig, och något vresig och kort. Ingvar rekommenderar att det kan lagras upp till fem år. Detta är det vin som, av mig, fick lägst poäng för kvällen.
Det sjunde vinet kommer också ifrån Trimbach, och heter Riesling Alsace Cuvée Frédéric Emile. Doften har lite mint- och mineraltoner. Detta är också lite sötsyrligt, men är fylligare än förra vinet, det är dock inget bersåvin heller.
Det åttonde vinet är Clos Ste Hune Alsace Riesling, Ribeauville, och är kvällens dyraste vin, ca 1.200 kr. Det doftar lite mineral, honung och mint. Det är lite sötma i smaken, har en bra citrussyra och har en lång eftersmak.
Nionde vinet är Alsace Les Caillers Riesling, från Leon Beyer, bara snäppet bättre än Trimbach Riesling, alltså det som fick näst lägst poäng, av mig. I doften finns torkad fruk, gula äpplen, ananas, honung och sötma. Smaken har lite calvados över sig, är rund och mjuk med bra syra.
Tionde vinet är ett Sybille Kuntz, Gold Quadrat Trocken Riesling, det första från Tyskland. Detta vin doftar citrus och hög syra. Det har lite restsötma, och påminner lite om Pommac.
Elfte vinet är Bürgengarten Riesling Trocken, från Muller-Catoir. Detta är ett traditionellt Rieslingvin från Tyskland som doftar citrus, och man känner också på doften att det har en hög syra. Det har mycket smak, en viss sötma, en hög syra som inte är dominerande, och har även en lite mjukare fruktsmak av päron. Detta vin är väldigt gott.
Vin nummer tolv är Geheimrat J Spätlese Trocken Riesling, från Wegeler. Detta vin kommer från några av Wegelers bästa lägen. Doften är petroleum, citrus och syra, och är fruktigt och friskt. Det är lite restsötma i smaken, och är lite modernt "sportigt".
Det trettonde vinet är från Georg Bruerr, Rheingau, och heter Nonnenberg Monopol Rheingau. Vinet doftar citrus och lite sötma, som honung och syrliga karameller. I smaken finns lite restsötma, och det är gott och balanserat. och det är väldigt gott. Priset är ca 350 kr.
Det fjortonde vinet är också från Georg Breuer, Rheingau, och heter Berg Roseneck, Vinet doftar väldigt gott av grape och gul frukt. Det har mycket syra, mycket smak och en liten sötma. och är väldigt gott. Båda vinerna från Georg Breuer var jättegoda och toppar förstaplatsen på den här provningen, tillsammans med det sista vinet, vinet från Österrike,
Och så kommer det sista vinet, vin nummer femton, som är från Österrike och det är ett Kamptal Österreich, från Birgit Eichinger, Vinet doftar gott päron, och lite aprikos. Vinet har en viss sötma, kanske högst sötma av alla viner vi provade under kvällen. Detta vin var ett av de bästa vinerna på hela provningen.
Efter provningen av dessa högkvalitativa viner bjöds vi också på en god paj, med sallad och bröd, till vinerna.
Här är vinerna vi ska prova under kvällen, och nedan kommer vi att se lite närmare på varje vin.
Och här ser vi vår provningsledare, Ingvar Söderberg, med fru, som hälsar oss välkomna.
Här är det dukat och klart, vinerna och provningsprotokollen ligger redo.
Femton Rieslingentusiaster samlades i Munskänkarnas lokal i Uddevalla och började prova.
Det andra vinet är också från Pewsey Vale, och heter The Contours Riesling. Druvorna till detta vin kommer från gamla vinstockar. Doften har mineral- och petroleumtoner, doftar också lite vanilj och är fruktig. Vinet är torrt, mjuk och runt med en hög syra, och är väldigt gott, det bästa av dessa två från Pewsey Vale.
Fjärde vinet, och det sista från Australien är ett Polish Hill Clare Valley Riesling, från Grosset. Doften är päron och petroleum. Vinet är torrt och har en bra syra.
Det femte vinet vi provade, och det första från Frankrike i den här flighten, var ett Altenberg De Bergheim Alsace Grand Cru Riesling, från Gustave Lorentz, Det är sötma, citrus och ananas i doften. Vinet är fruktigt är rnndare men har en markerad syra, och detta vin är lite fetare och tyngre, och det smakar jättegott.
Det sjätte vinet är Trimbach Riesling, och det har en doft av lime och mint. Smaken är lite sötsyrlig, och något vresig och kort. Ingvar rekommenderar att det kan lagras upp till fem år. Detta är det vin som, av mig, fick lägst poäng för kvällen.
Det sjunde vinet kommer också ifrån Trimbach, och heter Riesling Alsace Cuvée Frédéric Emile. Doften har lite mint- och mineraltoner. Detta är också lite sötsyrligt, men är fylligare än förra vinet, det är dock inget bersåvin heller.
Det åttonde vinet är Clos Ste Hune Alsace Riesling, Ribeauville, och är kvällens dyraste vin, ca 1.200 kr. Det doftar lite mineral, honung och mint. Det är lite sötma i smaken, har en bra citrussyra och har en lång eftersmak.
Elfte vinet är Bürgengarten Riesling Trocken, från Muller-Catoir. Detta är ett traditionellt Rieslingvin från Tyskland som doftar citrus, och man känner också på doften att det har en hög syra. Det har mycket smak, en viss sötma, en hög syra som inte är dominerande, och har även en lite mjukare fruktsmak av päron. Detta vin är väldigt gott.
Vin nummer tolv är Geheimrat J Spätlese Trocken Riesling, från Wegeler. Detta vin kommer från några av Wegelers bästa lägen. Doften är petroleum, citrus och syra, och är fruktigt och friskt. Det är lite restsötma i smaken, och är lite modernt "sportigt".
Det trettonde vinet är från Georg Bruerr, Rheingau, och heter Nonnenberg Monopol Rheingau. Vinet doftar citrus och lite sötma, som honung och syrliga karameller. I smaken finns lite restsötma, och det är gott och balanserat. och det är väldigt gott. Priset är ca 350 kr.
Det fjortonde vinet är också från Georg Breuer, Rheingau, och heter Berg Roseneck, Vinet doftar väldigt gott av grape och gul frukt. Det har mycket syra, mycket smak och en liten sötma. och är väldigt gott. Båda vinerna från Georg Breuer var jättegoda och toppar förstaplatsen på den här provningen, tillsammans med det sista vinet, vinet från Österrike,
Och så kommer det sista vinet, vin nummer femton, som är från Österrike och det är ett Kamptal Österreich, från Birgit Eichinger, Vinet doftar gott päron, och lite aprikos. Vinet har en viss sötma, kanske högst sötma av alla viner vi provade under kvällen. Detta vin var ett av de bästa vinerna på hela provningen.
Efter provningen av dessa högkvalitativa viner bjöds vi också på en god paj, med sallad och bröd, till vinerna.
Här ser vi flaskorna igen, uppradade.
Efter avslutad provning tackar vi Ingvar så mycket för att vi fått smaka alla dessa goda Rieslingviner, alla från årgång 2007.
Druvskörd och förberedelse för jäsning, på Chateau Luna, Lysekil
Tisdag den 6 oktober 2015 startade årets skörd av den gröna druvsorten Solaris, på Chateau Luna i Lysekil.
Jag hade pratat i telefon med Javier för några veckor sedan, och han hade lovat att jag skulle få vara med att skörda druvorna.
Vinodlingen omfattar ungefär 0,5 hektar, och har ca 1.300 plantor. De odlar den gröna sorten Solaris, och de blå Pinot Noir, Früburgunder som alla är Vitis Vinifera, ympade på amerikanska rotstockar, samt även en blå Vitis Lambrusca, en amerikansk art. Vingården planterade sina första vinrankor 2011, och kunde i år skörda druvor för femte gången. Första året planterades ettåriga vinrankor, så de vinrankor som är äldst i vingården är alltså fem år gamla.
Skörden för dagen blev 22 backar, allra mest Solaris, men även lite Lambrusca, och detta blev totalt ca 70 kg druvor.
Här är en liten Solaris, två år.
Här växer Solaris som är mellan fem och två år gamla.
Lambrusca växer delvis i den fina pergolan.
Här står Javier, som äger vingården tillsammans Anette (som inte var med vid tillfället). Lisbeth och Vasilie är också med på bilden. Lisbeth och hennes man Janne (som inte är med på bilden) är goda vänner till Javier och Anette, och de kommer från Munskänkarna i Lysekil och de är också med och skördar druvor idag. De bor inte heller långt ifrån vingården. Med vid skörden är Vasilie, som är anställd av Javier och Anette. Han är från Rumänien, men har bott några år i Sverige med sin familj.Victor Fuentes som är huvudsommelier på Swedish taste i Göteborg är också med och skördar. Han är för övrigt expert på att öppna en vinflaska bara med en glödgad tång, utan att röra korken, vilket han visar på film.Victor berättar att det är ett bra sätt att öppna en vinflaska som är äldre än tio år, så¨att man inte riskerar att göra sönder korken.
Det är ibland svårt att se druvorna, då de gömmer sig bakom bladen.
Här lastar Javier de skördade druvorna på en skottkärra.
Här börjar backarna med druvor rada upp sig. Här är det druvor från de fyraåriga vinstockarna.
Och här radas backarna upp med druvor från de femåriga druvstockarna.
De mörkblå Lambruscadruvorna är fina, och de är mycket lättare att se bland bladverket. Man kan se skillnad på Lambrusca och Pinot Noir genom att bladen på Lambrusca är rundare, medan de är lite flikigare på Pinot Noir.
Lisbeth ska just skörda Lambrusca-druvor.
Hät är Javier utanför Café Luna, med de skördade druvorna.
Vi är också och kikar på Pinot Noirrankorna bakom caféet. Dessa har inte mognat än, men Javier hoppas att det ska gå att skörda dem om ett par veckor.
Efter skörden bjuder Javier på kaffe och wienerbröd. Här är det Victor som har gjort iordning caffe latte.
Lambruscadruvorna lämpar sig inte allra bäst för vintillverkning, då inte vin av denna druvar smakar jättebra. Istället tänker Javier göra en slags likör på dessa druvor.
Här har vi burit in alla backar med druvor, och nu ska de avstjälkas.
Avstsjälkningen görs helt manuellt. Javier har till nästa år tänkt att köpa in en maskin som sköter avstjälkningen.
Här sitter vi i caféet och avstjälkar, timme efter timme..... Här sitter också Victor och Janne, längst bort, som inte var med på den tidigare bilden.
Efter avstjälkningen får druvorna stå kallt i drygt ett dygn och macereras, för att aromerna ska utvecklas. Denna maceration kallas maceration pelliculaire, och görs för att utvinna fler smakämnen ur druvan.
8 oktober 2015.
En och en halv dag efter avstsjälkningen var det dags för pressning. Javier har en vertikal pneumatisk press. Denna består av en uppblåsbar gummiballong som finns mitt inne i en metallcylinder. Gummiballongen blåses upp med hjälp av att vatten fylls på inne i ballongen, så att ett tryck bildas. Druvorna pressas så mellan ballongen och metallväggen på cylindern. Denna pressning är väldigt skonsam mot druvorna. Man vill undvika att druvans kärnor krossas vid pressningen, vilket inte sker med den här metoden. Vinet kan få en bitter och otrevlig smak om krossade kärnor kommer i kontakt med druvmusten.
Här kan vi se den pneumatiska pressen.
Här kopplas vattenslangen in till gummiballongen som finns i pressen.
Här har Javier också tagit fram jäskaret, som rymmer 50 liter druvmust.
Så där, nu verkar all utrustning vara på plats!
Så här ser alltså den vertikala pneumatiska pressen ut, med gummiballongen i mitten. Druvorna hälls alltså mellan gummiballongen och presskärlet. Under tiden vatten fylls på i gummiballongen, så pressas druvorna mot kärlväggen, som är perforerad. Druvmusten pressas då ut från kärlet, och rinner ner till en ränna vid kärlets botten.
Här står en del av de druvor som ska pressas idag.
Javier och Vasilie häller därmed i druvorna i pressen.
Och här ligger nu en del av druvorna i pressen.
Vi kan se att vattenslangen är kopplad till pressen. Kranen vrids på, så att vattnet kan komma in i gummiballongen. Och här finns också en mätare som visar trycket i ballongen.
Allt eftersom trycket ökar i gummiballongen, så krossas druvorna, och musten tränger igenom kärlets vägg. Vi ser att musten rinner ner i den oranga rännan, och ner i en bytta.
Ojdå, Javier har visst glömt att lägga på locket på pressen.... Jag får påminna honom om detta, så att inte gummiballongen trycks uppåt.
Här har musten hällts över i jäskärlet.
Nu så.... nu sitter locket på plats på pressen, så att gummiballongen verkligen kan pressa druvorna inne i kärlet.
Här kan vi övervaka pressningen. Mätaren visar i bar, hur hårt vattnet pressar i kärlet. Nu är vi uppe i ca 2,3 bar, och det går väldigt fort uppåt..... Då gäller det att stänga vattenkranen..... Som mest var vi kanske upp i 3 bar vid pressningen.
Det syns direkt i pressen när trycket stiger, då det bara flödar av druvmust ur pressen!
Den här pressmetoden är som sagt väldigt skonsam mot druvorna. När vi tittar efter så ser vi att många druvor fortfarande är hela. Så vi försöker att röra runt bland druvorna i pressen, och så pressar vi igen.
På så vis pressar vi alla druvorna i omgångar, tills alla druvor ser ut att ha krossats. Av de 70 liter druvor som skördats så blir utbytet 38 liter druvmust.
All druvmust samlas i jäskärlet, som ställs in i rumstemperatur för jäsning under en månad eller så.
Här har jag fått en Solaris och en Pinot Noir med mig hem! Den ljusa i förgrunden är Solaris, och den något mörkare är Pinot Noir.
Vinodlingen omfattar ungefär 0,5 hektar, och har ca 1.300 plantor. De odlar den gröna sorten Solaris, och de blå Pinot Noir, Früburgunder som alla är Vitis Vinifera, ympade på amerikanska rotstockar, samt även en blå Vitis Lambrusca, en amerikansk art. Vingården planterade sina första vinrankor 2011, och kunde i år skörda druvor för femte gången. Första året planterades ettåriga vinrankor, så de vinrankor som är äldst i vingården är alltså fem år gamla.
Skörden för dagen blev 22 backar, allra mest Solaris, men även lite Lambrusca, och detta blev totalt ca 70 kg druvor.
Här är en liten Solaris, två år.
Här växer Solaris som är mellan fem och två år gamla.
Lambrusca växer delvis i den fina pergolan.
Här står Javier, som äger vingården tillsammans Anette (som inte var med vid tillfället). Lisbeth och Vasilie är också med på bilden. Lisbeth och hennes man Janne (som inte är med på bilden) är goda vänner till Javier och Anette, och de kommer från Munskänkarna i Lysekil och de är också med och skördar druvor idag. De bor inte heller långt ifrån vingården. Med vid skörden är Vasilie, som är anställd av Javier och Anette. Han är från Rumänien, men har bott några år i Sverige med sin familj.Victor Fuentes som är huvudsommelier på Swedish taste i Göteborg är också med och skördar. Han är för övrigt expert på att öppna en vinflaska bara med en glödgad tång, utan att röra korken, vilket han visar på film.Victor berättar att det är ett bra sätt att öppna en vinflaska som är äldre än tio år, så¨att man inte riskerar att göra sönder korken.
Det är ibland svårt att se druvorna, då de gömmer sig bakom bladen.
Här lastar Javier de skördade druvorna på en skottkärra.
Här börjar backarna med druvor rada upp sig. Här är det druvor från de fyraåriga vinstockarna.
Och här radas backarna upp med druvor från de femåriga druvstockarna.
De mörkblå Lambruscadruvorna är fina, och de är mycket lättare att se bland bladverket. Man kan se skillnad på Lambrusca och Pinot Noir genom att bladen på Lambrusca är rundare, medan de är lite flikigare på Pinot Noir.
Lisbeth ska just skörda Lambrusca-druvor.
Hät är Javier utanför Café Luna, med de skördade druvorna.
Vi är också och kikar på Pinot Noirrankorna bakom caféet. Dessa har inte mognat än, men Javier hoppas att det ska gå att skörda dem om ett par veckor.
Efter skörden bjuder Javier på kaffe och wienerbröd. Här är det Victor som har gjort iordning caffe latte.
Lambruscadruvorna lämpar sig inte allra bäst för vintillverkning, då inte vin av denna druvar smakar jättebra. Istället tänker Javier göra en slags likör på dessa druvor.
Här har vi burit in alla backar med druvor, och nu ska de avstjälkas.
Avstsjälkningen görs helt manuellt. Javier har till nästa år tänkt att köpa in en maskin som sköter avstjälkningen.
Här sitter vi i caféet och avstjälkar, timme efter timme..... Här sitter också Victor och Janne, längst bort, som inte var med på den tidigare bilden.
Efter avstjälkningen får druvorna stå kallt i drygt ett dygn och macereras, för att aromerna ska utvecklas. Denna maceration kallas maceration pelliculaire, och görs för att utvinna fler smakämnen ur druvan.
En och en halv dag efter avstsjälkningen var det dags för pressning. Javier har en vertikal pneumatisk press. Denna består av en uppblåsbar gummiballong som finns mitt inne i en metallcylinder. Gummiballongen blåses upp med hjälp av att vatten fylls på inne i ballongen, så att ett tryck bildas. Druvorna pressas så mellan ballongen och metallväggen på cylindern. Denna pressning är väldigt skonsam mot druvorna. Man vill undvika att druvans kärnor krossas vid pressningen, vilket inte sker med den här metoden. Vinet kan få en bitter och otrevlig smak om krossade kärnor kommer i kontakt med druvmusten.
Här kan vi se den pneumatiska pressen.
Här kopplas vattenslangen in till gummiballongen som finns i pressen.
Här har Javier också tagit fram jäskaret, som rymmer 50 liter druvmust.
Så där, nu verkar all utrustning vara på plats!
Så här ser alltså den vertikala pneumatiska pressen ut, med gummiballongen i mitten. Druvorna hälls alltså mellan gummiballongen och presskärlet. Under tiden vatten fylls på i gummiballongen, så pressas druvorna mot kärlväggen, som är perforerad. Druvmusten pressas då ut från kärlet, och rinner ner till en ränna vid kärlets botten.
Här står en del av de druvor som ska pressas idag.
Javier och Vasilie häller därmed i druvorna i pressen.
Och här ligger nu en del av druvorna i pressen.
Vi kan se att vattenslangen är kopplad till pressen. Kranen vrids på, så att vattnet kan komma in i gummiballongen. Och här finns också en mätare som visar trycket i ballongen.
Allt eftersom trycket ökar i gummiballongen, så krossas druvorna, och musten tränger igenom kärlets vägg. Vi ser att musten rinner ner i den oranga rännan, och ner i en bytta.
Ojdå, Javier har visst glömt att lägga på locket på pressen.... Jag får påminna honom om detta, så att inte gummiballongen trycks uppåt.
Här har musten hällts över i jäskärlet.
Nu så.... nu sitter locket på plats på pressen, så att gummiballongen verkligen kan pressa druvorna inne i kärlet.
Här kan vi övervaka pressningen. Mätaren visar i bar, hur hårt vattnet pressar i kärlet. Nu är vi uppe i ca 2,3 bar, och det går väldigt fort uppåt..... Då gäller det att stänga vattenkranen..... Som mest var vi kanske upp i 3 bar vid pressningen.
Det syns direkt i pressen när trycket stiger, då det bara flödar av druvmust ur pressen!
Den här pressmetoden är som sagt väldigt skonsam mot druvorna. När vi tittar efter så ser vi att många druvor fortfarande är hela. Så vi försöker att röra runt bland druvorna i pressen, och så pressar vi igen.
På så vis pressar vi alla druvorna i omgångar, tills alla druvor ser ut att ha krossats. Av de 70 liter druvor som skördats så blir utbytet 38 liter druvmust.
All druvmust samlas i jäskärlet, som ställs in i rumstemperatur för jäsning under en månad eller så.
Här har jag fått en Solaris och en Pinot Noir med mig hem! Den ljusa i förgrunden är Solaris, och den något mörkare är Pinot Noir.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)